Tillgänglighet – den mest centrala frågan i vården?

Pia Lindberg arbetar med verksamhetsutveckling och förändringsledning på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Hon är sedan 2019 inlånad från region Västerbotten där hon är utvecklingsledare. Hon är djupt engagerad i området tillgänglighet till hälso- och sjukvården och har de senaste 2,5 åren bland annat arbetat med fyra projekt som fokuserar på att öka tillgängligeten. Det handlar om att få i gång en kvalitativ hänvisning av patienter som riskerar att vänta för länge på beslutad vård till vårdgivare med kortare väntetid, ett annat att sträva efter god tillgänglighet och tillförlitlig uppföljning även till återbesök. I ytterligare ett av projekten arbetar hon tillsammans med regioner och kommuner och målet är att leda utvecklingen och hitta nya arbetssätt för bättre tillgänglighet, projektet involverar primärvård, specialistvård och kommunal vård. Över 20 olika enheter runt om i landet deltar.

Tillgänglighetssamordnare vill skapa tillförlitlig data

I ett något mindre, men väl så viktigt, projekt ingår tillgänglighetssamordnare från 13 regioner, som ansvarar för regionernas rapportering av tillgänglighetsdata mot vårdgarantin till SKR. Utvecklingsarbetet syftar till utveckling av uppföljningen av tillgänglighetsgarantin till kontakt samma dag i primärvården, uppgifter som rapporteras månatligen till SKR. Projektet som nu pågår syftar till att utveckla och förbättra kvaliteten i den nationella väntetidsstatistiken för att öka jämförbarheten mellan regionerna. Det görs genom att ta fram förslag på hur mätningen bäst ska ske för att vara så högkvalitativ och jämförbar som möjligt, och se över förslag på en mer heltäckande bild av resultatet och att mätningen moderniseras till att omfatta mer än framkomligheten på telefon.

Bakgrunden är att mätningar sker olika i olika regioner och resultaten blir svåra att jämföra. Dessutom har nya kontaktvägar tillkommit under åren som exempelvis chatt. SKR leder nu arbetet tillsammans med samordnarna, dels med att kartlägga hur mätningarna och rapporteringen går till och dels med att harmonisera arbetssättet och skapa tillförlitlig och jämförbar data. Pia leder detta viktiga projekt men hon poängterar vikten av att regionerna själva kommer fram till hur de ska arbeta, hennes roll är att facilitera och se till att nätverket kommer fram till konkreta förslag.

Behöver fler kontaktvägar inkluderas?

Utvecklingsgruppen diskuterar även om fler kontaktvägar bör ingå i uppföljningen av tillgänglighetsgarantin, exempelvis chatt som nämnts ovan är en kanal som används alltmer, eller e-post (från inloggade instanser). Gruppen diskuterar även om fler vårdprofessioner än sjuksköterskor, som i regel bemannar vårdcentralers rådgivning i dag, bör ingå i uppföljningen av tillgänglighetsgarantin kontakt samma dag. Ju mer som kartläggs desto mer information kommer fram och olika arbetssätt diskuteras. Pia är mycket engagerad i just verksamhetsfrågan – hur ska verksamheten arbeta för att tillgodose invånarnas behov OCH skapa bättre arbetsmiljö?

Egentligen inte svårt – men det krävs tid och förutsättningar för förbättringsarbete

Pia menar att satsningar på tillgänglighet förhoppningsvis kan lösa flera problem samtidigt. Förbättras tillgängligheten skapas trygghet hos invånare och patienter att få kontakt och hjälp när de behöver. Samtal och kontakter med frågor som ”när får jag tid?” minskar. Tillgänglighet kan även handla om att använda digitala lösningar för de patienter som vill. God tillgänglighet är ett stort område och inbegriper många olika delar för att helheten ska bli bra för individen.

Goda exempel i primärvården

Det finns verksamheter som lyckats med att både erbjuda en hög tillgänglighet för patienterna och en väl fungerande verksamhet. Borgholms kommun på norra Öland har sedan 2015 utvecklat en väl fungerande primärvård med full bemanning. Medarbetarna på vårdcentralen har hittat en mängd alternativa behovsanpassade arbetssätt som ger invånarna god tillgänglighet. Läs mer: Borgholmsmodellen A till Ö – AllmänMedicin (sfam.se)

One size passar inte alla

Vi måste våga testa nya sätt att möta invånarnas och patienters behov. Vi går mot en mer personcentrerad vård, vilket är bra, men vården har en utmaning med att anpassa hälso- och sjukvård till individers behov. Inom varje behovsgrupp, oavsett om den t.ex. är diagnos- eller åldersbaserad, finns stora skillnader på individers behov. Alla behöver inte samma sak. Hur tar vi hänsyn till det?

Pia reflekterar över att Hälso- och sjukvården är väldigt forsknings- och kunskapsbaserad, man arbetar evidensbaserat och med höga kvalitetskrav – vilket naturligtvis är bra. Men bra tillgänglighet genom hela vårdflödet är en central kvalitetsfaktor för att få rätt vård i rätt tid.

Tillgänglighetsfrågan central

Till slut konstaterar Pia att tillgänglighet är viktigt ur ett patientperspektiv men det är även en fråga om arbetsmiljö. Medarbetarna i vården upplever stress över att inte veta status hos de som väntar eller inte kommer fram på telefonen. Det är dessutom inte roligt att börja ett samtal med missnöje för att patienten ringt och ringt utan att komma fram. En hög tillgänglighet är självklart bra för patienten men det gör även arbetet så mycket roligare för personalen. Regionernas ständiga förbättringsarbete med tillgänglighet i vården är därför mycket viktigt.