Type of content:

https://aurorainnovation.com//data/wordpress/htdocs/wp-content/uploads/2018/08/istock-811286668.png

3 tecken på dålig arbetsmiljö och hur du bemöter dem

by Louise Wahlström

En bra arbetsmiljö för vårdpersonal är av högsta vikt för att kunna ge god och patientsäker vård. Men, vad är det egentligen som kännetecknar en dålig arbetsmiljö? Vi har listat tre tecken på dålig arbetsmiljö inom primärvården.

1. Tidspress

Varje dag arbetar sjuksköterskorna på vårdcentralen i telefonrådgivning. I allt för många fall börjar stressen redan när telefonerna öppnar. Redan då finns det nästan inga läkartider tillgängliga för akuta besök. Det gör att patienten som ringer direkt kl. 8.00 inte alltid kan få en läkartid samma dag.

Det redan svåra arbetet som sjuksköterskorna gör med att bedöma hälsotillståndet utan att se patienten försvåras alltså av bristen på jourtider. Lika svårt kan det vara med mottagningstider hos distriktssköterska eller specialistsjuksköterska. Alla som ringer behöver självklart inte ha en tid, men risken finns att man på grund av stress och brist på tider missar något som leder till en allvarlig konsekvens.

En bra arbetsmiljö och goda personalresurser höjer patientsäkerheten och förbättrar sjuksköterskans förutsättningar att göra adekvata bedömningar. Om det finns en bra balanserad bemanning på vårdcentralen, kan sjuksköterskan även ägna mer tid åt direkt kontakt med patienter. Minskad tidspress ger även större möjlighet att diskutera patientärenden med kollegor.

2. Administrativt arbete

Arbete under tidspress i hälso-och sjukvården kan alltså påverka patientsäkerheten negativt. En bidragande faktor till den tidspressen är den ökade mängden administrativt arbete som numera faller på vårdpersonalen.

En studie genomförd på en vårdcentral i Östergötland för ett par år sedan visade att en stor del av arbetstiden gick åt till annat än direkt patientarbete. Studien, som inkluderade distriktssköterskor, sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och sekreterare visade att endast cirka 25 procent av arbetstiden ägnades åt direkt patientarbete. Direkt patientarbete innebär att vårdpersonalen träffade patienten öga-mot-öga eller pratade med patient eller närstående i telefon. Resterande tid ägnades åt indirekt patientarbete bl.a. dokumentation, diktering, inmatning av data i medicinska register, samt övriga arbetsuppgifter t.ex. möten, kompetensutveckling, schemaläggning och e-posthantering.

3. Brist på vårdpersonal

Ett bra arbetsklimat med kollegiala förhållanden, både mellan sjuksköterskor och gentemot läkare på arbetsplatsen är även det en bidragande faktor till god arbetsmiljö. Vårdcentraler med dålig arbetsmiljö präglas i många fall av ett bristande samarbete mellan de olika yrkesgrupperna, främst mellan sjuksköterskor och läkare.

Det är lätt att förstå frustrationen. Bristen på läkare leder till för få läkartider och brist på övrig kompetent personal leder till ineffektivitet. Sjuksköterskornas specialistkompetens tas inte heller till vara som den borde när administrativt jobb tar över.

För att lösa bristen på vårdpersonal tas tillfälliga hyrläkare ibland in. Konsekvensen av dessa tillfälliga hyrläkare som ”kommer och går” är att patienterna inte får provsvar, inga röntgensvar, ingen uppföljning bokas och dessa patienter belastar sedan sjuksköterskorna med ännu fler samtal i telefon.  I många regioner jobbar man nu mot målet att helt sluta med inhyrd vårdpersonal. Men, detta får inte leda till att redan hårt pressade sjuksköterskor, läkare och övrig vårdpersonal får ytterligare arbetsuppgifter på sitt bord. Att optimalt kunna schemalägga bemanningen samt att kunna rekrytera rätt kompetens till personalstyrkan blir alltså av yttersta vikt för svensk primärvård.

Har du en fråga?

Har du en allmän fråga så använd gärna formuläret till höger, gäller din fråga försäljning, partners eller support välj detta formulär istället