Type of content:

https://aurorainnovation.com//data/wordpress/htdocs/wp-content/uploads/2018/06/toppnyhet.png

10 tecken på att svenska vårdcentraler har stora utmaningar

by Louise Wahlström

1. Primärvårdens ställning

Primärvårdens ställning är svag i Sverige. Det leder till att patienter istället söker sig till akutmottagningar för vård. För att primärvården ska kunna utvecklas i rätt riktning och bli den första instans som befolkningen söker sig till för vård krävs förändring. Det är en förändring som inte bara behöver ske på högsta politiska nivå. Förändringen måste genomsyra landsting, kommuner, specifika vårdcentraler och vårdpersonal ända ner till patienterna som i slutänden faktiskt är de vars inställning behöver ändras. Patienterna måste kunna lita på att primärvården kommer möta deras vårdbehov.

2. Kontinuitet

En anledning till att patienterna inte litar på primärvården i önskvärd utsträckning är bristen på kontinuitet i kontakten med vårdpersonal. I allt för få fall har patienter möjlighet att ha samma läkare vid sina besök, vilket bidrar till att skapa en otrygghet. Kontinuitet i form av långvarig behandlingskontakt i en utvecklad vårdrelation är också grundläggande för att kvalitetssäkra den vård som ges. Att göra en korrekt bedömning av behovsbilden hos en patient med komplexa vårdbehov förutsätter upprepade kontakter över tid, och ju högre kontinuitet desto större sannolikhet att patienten får rätt problem åtgärdade

3. Delaktighet

Ytterligare en problematik för svenska vårdcentraler är patientens upplevelse av delaktighet när det gäller den egna vården. Resultaten i flertalet internationella studier talar sitt tydliga språk. Utvecklingen mot en vård där svenska patienter känner sig delaktiga går för långsamt. En förklaring till detta kan vara att vården sitter fast i sina idéer om vad som är möjligt och vad patienterna vill ha. För att kunna förändra primärvårdens ställning krävs kreativitet och nytänkande. Det är hög tid att fråga patienterna hur vården kan utvecklas och hur deras specifika vårdbehov bäst kan mötas.

4. Tillgänglighet

Tillgänglighet är och har länge varit en av primärvårdens största utmaningar. Det är också en förutsättning för att vårdgarantin ska kunna uppfyllas. Med låg tillgänglighet till vårdcentralen är det inte konstigt att patienter vänder sig dit de vet att de kommer få hjälp när deras behov är som störst, vilket ofta är akuten. Får patienten rätt rådgivning i sin första kontakt med vården har vi kommit en bra bit på vägen. Det gäller oavsett om den första kontakten sker med 1177, rådgivande sjuksköterska på den vårdcentral patienten är listad på eller i kontakt med Kry. En snabb och effektiv första bedömning bör leda till att onödiga sjukvårdsbesök undviks, både inom primär- och akutsjukvård.

5. Bemanning

En fundamental del i alla primärvårdens svårigheter i att möta det vårdbehov som finns hos patienterna är underbemanningen. Både när det gäller sjuksköterskor och läkare finns det inte tillräckligt med kvalificerad personal som vill jobba inom primärvården. Det finns också flera exempel på att bemanningen inte alltid utgår från patienternas behov. Här finns det olika vägar att gå, men något som regeringens utredare Anna Nergårdh förslagit i utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård är att primärvården ska ha förlängda öppettider. Om patienterna har större möjligheter att uppsöka vård efter arbetstid, borde kanske vårdcentralen ha bemanning även på obekväma arbetstider.

6. Digitalisering

Digital vård på distans är en förutsättning för att sjukvårdens resurser ska räcka till för framtidens vårdbehov. Men, pressen att snabbt införa digitala lösningar i primärvården riskerar att skapa en situation som inte är optimal för patienter eller vårdpersonal. Det är viktigt att varje vårdcentral tar ansvar för att prioritera de patienter som är i störst behov av vård. En triagering behövs inför rådgivande samtal som gör det lättare att redan då kunna hänvisa patienter till rätt vårdnivå.

7. Proaktivitet

Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa enligt hälso- och sjukvårdslagen. ”Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska när det är lämpligt få upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada”. Tyvärr har det inte fått så stort genomslag ännu utan vården är fortfarande mer reaktiv än proaktiv. Det ligger i primärvårdens intresse att proaktiv och förebyggande vård blir en naturlig del i deras uppdrag. Rimligtvis leder det till en lägre arbetsbelastning på vårdcentralerna om patienterna i större utsträckning kan förebygga sjukdomar.

8. Behovsstyrning

Ett alltför hårt tryck på vårdpersonalen går ut över arbetsmiljön och riskerar att påverka både tillgängligheten och vårdkvaliteten. Vårdpersonalen måste kunna känna att de gör ett bra jobb och att vården är behovsstyrd snarare än efterfrågestyrd. Med behovsstyrd vård menas att patienten själv är i fokus. Den vård som patienten behöver ofta ska finnas nära och nära kan innebära både fysiskt och digitalt. Patientens behov styr och det är behov som kan se olika ut under olika delar av livet. Samtidigt är det värt att notera att det är patientens faktiskt vårdbehov som ska styra, inte det upplevda behovet. Vårdpersonalen har fortfarande det yttersta ansvaret att avgöra vem som har störst behov av vård och vilken vårdnivå som är rätt för varje patients behov.

9. Patientcentrering

Precis som vi konstaterat tidigare i det här inlägget måste hälso- och sjukvården i Sverige bli mer patientnära, mindre sjukhustung och styras mer effektivt. Primärvårdens patientcentrering brister på flera punkter. Kontinuitet är som vi tidigare nämnt en svaghet i primärvården, likaså patienternas delaktighet och involvering i sin egen vård. Det finns även förbättringspotential för övriga patientcentreringsdimensioner som information och kunskap, respekt och bemötande samt emotionellt stöd.

10. Åldrande befolkning

Den stora gruppen multisjuka patienter är hälso- och sjukvårdens i särklass tuffaste framtida utmaning i takt med att allt fler svenskar blir riktigt gamla. Den här gruppen ingår i den lilla grupp av befolkningen, cirka fem procent, som redan idag konsumerar mer än 50 procent av vårdens resurser. Det här är en anledning till att svenska vårdcentraler har stora utmaningar både idag och i framtiden. Men, här finns också en av de största möjligheterna att effektivisera och skapa en bättre vård och omsorg för den multisjuka äldre patienten.

Har du en fråga?

Har du en allmän fråga så använd gärna formuläret till höger, gäller din fråga försäljning, partners eller support välj detta formulär istället